Eftersom du har kommit till dessa sidor har du antagligen funderat över vad psykoterapi är, för vem den är menad och hur den fungerar?
På dessa sidor får du uppgifter om terapeuter, terapins längd, dess natur och om hur man söker sig till psykoterapi.

UNGDOMSTERAPEUTERNA

Stiftelsen för ungdomspsykoterapi har skolat terapeuter sedan början av 1980-talet och de första terapeuterna utexamiterades 1986 och sedan dess har nya terapeuter blivit färdiga nästan varje år.
Ungdomspsykoterapeuterna är speciellt insatta i alla de särdrag undomstiden för med sig.

Ungdomspsykoterapeuterna är till sin grundutbildning läkare, psykologer, socialarbetare eller specialsjukskötare. Under de senaste årena har stiftelsen också anordnat vidareutbildning av terapeuter och varje år ordnar stiftelsen två skolningsdagar för sina terapeuter.

Ungdomspsykoterapeuterna har tystnadsplikt.

PSYKOTERAPI OCH UNGDOM

För att uttrycka sig enkelt är psykoterapi ett sätt att bekanta sig med sig själv. Det handlar om att lyssna till sig själv, bl.a. sina tankar, funderingar, känslor, fantasier och rädslor. Ofta fordrar det en viss nyfikenhet, mod och att man ger och unnar sig själv och ens angelägenheter tid. Det är att bekanta sig med alla olika saker som rör sig i sinnet och som kan framkalla skam, ångest, panikartade känslor och mångahanda konfunderande och t.o.m. skrämmande tillstånd.

Mycket ofta upplever ungdomar, att de är de enda som upplever dylika känslor. "Ingen annan kan tänka på det här sättet, ingen kan förstå det här". Sådana tankar kan få en att känna sig mycket ensam och ändå är det så, att det finns många konstiga och underliga känslor som hör till i ungdomen, som att söka sig själv och känna sig vilsen med sig själv, frågor, tvivel och osäkerhetskänslor.

Många ungdomar måste kämpa med att söka sig själva mitt under tumult och kaos. Den egna kroppen går igenom förändringar som är konfunderande och ibland skrämmande.. Man vet inte alltid vad som hör till och vad som inte. Och ofta kan man fundera om det är "normalt" att ha alla dessa tankar och känslor. Därför kan det vara ångestfullt att vara ensam med dessa frågor.

Under undomspsykoterapin kan ungdomen i lugn och ro i förtoende fördjupa sig i de frågor som väcker bekymmer med en sådan vuxen, som är särskillt intresserad av ungdomar och har specialiserat sig på olika särdrag i ungdomens utveckling.

VAD HÄNDER DET I TERAPIN?

Det man först och främst gör i terapin, är att man pratar. Det handlar om att berätta om sina tankar, känslor, drömmar, stämningar och kroppsliga upplevelser. Om sitt förhållande till hemmet, kompisar, studier, vardagen- om hurudant livet är nu och hurudant det har varit. Också om hurudant man hoppas det någongång skall bli- vad framtiden för med sig, vad man har att vänta och hur man skall våga ta sig åt det hållet...

Många kan vara förundrade och kanske skeptiska till tanken om att det skulle hjälpa att bara prata. Men konstigt nog så brukar det ofta hjälpa. När man pratar formar man ens sina, ofta förvirrade och kaotiska, känningar till ord och meningar, vilket leder till att ens konstiga och obegripliga sinnestillstånd får en mera förståelig och gestaltad form. Om man ännu vågar dela dessa med en lyssnande fullvuxen, en psykoterapeut, kan det vara lättare att hantera och stå ut med dem och man kan få en större förståelse för sig själv.

NÄR LÖNAR DET SIG ATT SÖKA SIG TILL TERAPI?

Du kan söka dig till terapi när du upplever att du bär på ångestfulla känslor som berör ditt liv eller dig själv och när dessa känslor känns svåra att stå ut med och de hindrar dig att leva ett sådant liv som hör till i ungdomen.

Ofta kan det börja med att man en längre tid har störts av eller varit ångestfull över någon viss sak som t.ex. man har haft svårt att få kompisar, att ensamheten känns ångestfull, att man har pnikartade rädslor som försvårar det vardagliga livet, att man har problem med ätande, att man inte får vara sig själv hemma. Att man har självmordstankar eller att man ibland måste skada sig själv för att man mår så dåligt... Det finns så många saker som kan framkalla ångest, förtvivlan och skam. Men man behöver inte bära dem ensam.

OM ATT GÅ I TERAPI OCH HUR LÄNGE DEN TAR?

Det är ofta ett mycket stort beslut man fattar när man besluter sig för att börja gå i terapi eftersom man förbinder siga till regelbundna tider varje vecka. Terapin tar ofta också ganska länge eftersom många problem har tagit en lång tid på sig att utvecklas så långt att de börjar besvära en.Det tar naturligtvis också en viss tid förrän man börjar lita på en främmande vuxen, terapeuten.

Många ungdomar är i början förvånade och t.o.m. förskräckta över att gå ett år eller flera. Men när man har gått ett år känns tiden ofta kort och dessutom ofta mycket viktig.

Psykoterapi är alltså en upptäcktsresa in i sig själv, in i den människa du är åt dig själv och med vilken du kommer att färdas med de kommande åren. I psykoterapin kan du färdas denna resa tillsammans med en annan mänska, som vill resa med dig och dela sådana tankar och känslor, som är viktiga för dig, med dig. Kanske sådana som är hemliga, skamliga eller skrämmande men åtminstone mycket viktiga och dominerande i ditt liv.

Psykoterapi ger en möjlighet att nå någonting sådant, som finns inne i en men som är svårt att få tag i på egen hand. Varför skulle man inte ta vara på möjligheten att gräva fram sidor av sig själv, njuta av dem och bli bekant med dem. Då känns det5 inte så underligt, skamligt eller främmande att vara sig själv utan man kan finna mera orsaker att vara nöjd med sig själv och glädja sig åt olika sidor hos sig själv. Och via det kan man finna mera gott ut av att vara med andra och av livet överhuvudtaget.